de här har varit en helvetes dag så tänkte skriva av mej lite!

Jag har varit med om så jävla mkt skit. men allt de av en anledning. För jag tror att allt händer av just en anledning. De som förstört mej till en hel del är förhållanden.

Förhållanden som inte håller. Känslor som splittras och hjärtan som brister. otrohet framförallt! Kommer ni ihåg i somras? De torsak gjorde? Att jag hittade honom naken tillsammans med en annan tjej i hans säng dagen han skulle vara med mej.

Just de har lärt mej så otroligt mkt! Jag har väntat på ett bra tillfälle att säga de här. Men TACK torsak för att du va den idiot du är. De fick mej verkligen att förstå vad äkta kärlek är. de du och jag hade. va INTE äkta kärlek. Allt va en lögn och för mej är sommaren 2010 ett stort svart hål. Jag har glömt alla minnen. För jag vill inte minnas en falsk person.

Jag har själv varit en idiot och varit otrogen många gånger. de är absolut inget jag är stolt över. och vanligtvis nånting jag brukar dölja. Men nu när jag varit med om de i somras. fick de mej att tänka om. Tänka på de som verkligen är värt något! Jag har aldrig ljugit sen dess. Visst jag har dragit vita lögner om att jag tex är sjuk när jag inte är de. Men jag skulle aldrig i mitt liv kunna vara otrogen igen, för jag vill inte ge den smärtan till någon annan. För jag vet hur ont de gör, jag vet hur dåligt man mår. Och att veta att jag fått en annan person att må så dåligt, gör att jag mår dåligt och jag vill hålla mej på topp så mkt som de går! Och de handlar inte bara om otrohet, som att ljuga för mamma igen, de finns inte i mina tankar! De är "otrohetssmärta" fast på ett annat sätt. Ett annat slags svek. En annan falskhet. De är samma sak där, jag vill inte ge min mamma den smärtan.

När man går in i ett förhållande lovar man samtidigt ett löfte. Man lovar med sin kropp och själ. Dyrt och heligt. Nu och föralltid. Svär på sitt liv. Att aldrig under de förhållandet vara otrogen. De medkommer lxm. När man är tillsammans med någon blir den man är tsm med som ens bästa vän. En bästa vän fast lite till. Vi alla har säkert varit med om när en bästa vän sviker än. Vi alla vet hur ont de gör, vi alla vet hur mkt man kan lida utav de. Men tänk när din bästa vän+lite till sviker dej. De blir en helt annan grej. De blir smärta gånger 1000!

Att den man en gång litade på, blåser än! De är som att förlora pengar i ett vad samtidigt som att skrapa upp knät, samtidigt som att vara magsjuk, samtidigt som om någon skulle göra obduktion när du levde. Man känner sej så… lurad. Man trodde, trodde, trodde VERKLIGEN på den här personen. Men man fick kniven i ryggen och näven i magen som jag brukar säga. De är en hemsk känsla, men framförallt en besvikelse. Nästan en besvikelse på sej själv att man kan va så dum att låta sej luras av ett så idiotisk äckel.

Efter de som hände i somras. Lärde jag mej någonting. Alla som ljuger är inte värda nånting. Inte i mina ögon iallafall. ALLA kommer alltid få en andra chans, men så fort du ljuger en andra gång så rycker du på 0.3 sekunder. De finns en person just nu. jag litade på honom, men även han va en lögnare. Han fick en andra chans. En ända chans att visa sej värdig mej. Han tog den.  Visade mej va sanning är! Visade mej hur äkta han är! Visade mej att han aldrig mer kommer ljuga! Visade mej sann kärlek!

Tror jag på de?

…….